Nato-stödet stabilt lågt med små variationer

Ulf Bjereld skriver i DN att motståndet mot Nato-medlemskap minskat:

"...skillnaden mellan anhängare och motståndare är bland de mindre sedan mätningarna påbörjades 1994. Bara 1997 var skillnaden mindre."

Hur ser då utvecklingen ut sedan 1994? Ulf Bjereld har skrivit ett antal artiklar om Nato-opinionen och omväxlande rapporterat den som negativ eller stabil. Men vi kan dra egna slutssatser ur siffrorna i hans artiklar. Stödet ligger stadigt på dryga 20 procent och motståndet på mellan 40 och 50 procent, med små variationer. Det är givetvis relevant att bevaka utvecklingen men ifrågasättbart att dra växlar på dessa årsvisa förändringar. Ulf Bjereld skriver också:

"Resultaten visar att det finns ett samband mellan förtroende för det svenska försvaret och åsikt i frågan om svenskt Nato-medlemskap. Men sambandet går i motsatt riktning mot vad vi hade förväntat."

Vad förväntade Ulf Bjereld med tanke på hans egna tidigare publicerade siffror om sambandet mellan Nato-stöd och partitillhörighet, och partiers välkända inställningar i försvarsfrågor?

Har masaier skor med tjocka sulor?

Aftonbladet föreslår att vi skall gå som masaier i skor med tjocka runda sulor.

Dessa skor har säkert något slags träningseffekt. Men enklare och billigare är att gå och springa barfota eller i skor med tunnast möjliga sula. Det är rimligt att anta vi är väl anpassade till just dessa förflyttningssätt sedan miljoner år.

Wikipedia pekar ut ett par artiklar i ämnet barfotagång. En indisk studie av 2300 barn visade att 2.8% av barn som går barfota är plattfotade jämfört med 8.6% av barn med skor, och oftare hos barn med hel sko jämfört med barn med sandaler. En annan studie visade att barfotagång minskar belastningen på knän och höfter. Det finns fler artiklar med positiva resultat. (Finns någon med negativa?)

Givetvis kan vi också springa barfota. Den skovane kan behöva en tids försiktig träning, men sedan är det bara att springa.

Hur är det då med masaierna själva? De verkar bära sandaler med tunna sulor. Liknande skor hittar man över hela världen. Den fjädring vi behöver sitter inte i skorna.

Köttätare har högre risk för olycksfall

SvD skriver att köttägare lever kortare.

"Skillnaden var tydlig för såväl den totala dödligheten – plus 31 procent för de som åt mest kött – som för särskilda dödsorsaker som cancer och hjärtsjukdomar."

När vi går till den vetenskapliga artikeln bakom nyheten finner vi att den femtedel av män som ätit mest kött sägs ha 22% högre risk för död av cancer, 27% ökad risk för död av hjärtsjukdomar och 26% högre risk för död av olycksfall.

Olycksfall? Var inte detta en studie som visade ett medicinskt samband mellan kött och dödsorsaker?

Nej. Detta är en observationsstudie där man gått ut med en enkät om livsstil (med 124 frågor) till 3.5 miljoner amerikaner, fått ca en halv miljon svar och sedan följt upp sjukdom och dödsfall hos dessa under 10 år.

I USA har "red meat" haft varningsflagg i många år och de personer som ätit mest kött kan förmodas vara de som brytt sig minst om sin hälsa. De visar sig också ha rökt mest, ätit mest, varit mest överviktiga, motionerat minst, osv. Intressant nog har de druckit minst alkohol. Inte helt överraskande har denna grupp högre dödlighet, men hur skall vi kunna veta vilken andel av överdödligheten, om någon, som beror på köttätandet?

Artikelförfattarna har tvättat sina resultat med statistiska metoder för att försöka eliminera andra orsaker till dödlighet. Metoderna är kritiserade och kan göra det möjligt att dra till synes hållbara slutsatser ur helt slumpmässiga data.

Trots dessa konster kvarstår dolda orsakssamband. Ett samband mellan köttätande och dödlighet i olycksfall är uppenbart nonsens, som artikelförfattarna också försöker bortförklara. Det är viktigt att förstå att alla övriga samband som presenteras är av samma slag. Artikeln ger oss inga sakliga skäl att tro att köttätande i sig orsakar ett förkortat liv.